Jag förmodar att ni alla, precis som jag, har gått och väntat på utlåtandet från Författarcentrums lektör. Nu kom det och jag läser med spänning. Det är rätt speciellt att låta en främmande person få läsa det man skrivit. Tänk om hen inte gillar min baby (lektören och jag är anonyma för varandra så jag vet inte om det är en han eller hon. Hen vet inte heller om jag är man eller kvinna och jag funderar mycket på vad hen tror om det. Tror ni man läser en text annorlunda om man vet författarens kön?)!
”Innehåll, form och språk, alla dimensioner är både starka var och en för sig och tillsammans, vilket i slutändan ger en helhet som är större än summan av delarna. Verkligen roligt att se en modern krönika utan schabloner och enkla poänger…. Vill jag starkt uppmuntra till fortsatt arbete med texten. Det som återstår är egentligen mindre saker som, med tanke på vad du åstadkommit, borde vara tämligen lustfyllt att arbeta vidare med….”
Så står det bland annat. Ett bra helhetsomdöme alltså. Precis vad jag behöver för att jobba vidare. Lektören har synpunkter, både på helheten och på vissa detaljer. En del av dem ser jag med en gång att jag inte håller med om och så kan det ju vara. Men det mesta är klokt och nu får jag sätta mig med Rita och Pierre igen. Ska bli trevligt att återse mina gamla vänner!